Idag för fem år sedan minns jag fortfarande denna hemska smärta,huvudvärk ,illamående. Kämpade när jag kravlade på golvet för att läkarna skulle förstå att det var inte migrän och maginfluensa. Jag minns så väl när jag frågade Morgan -vad gör vi om jag dör?För jag känner att det är nära! Började kräka blod,då kommer läkaren och säger att jag har leverpåverkan och skall tillbaka in på kk. In igen och en sköterska säger lite käckt- kommer du igen! Jag laddade mina sista krafter och röt åt henne JAG ÄR SJUK! NI KUNDE LYSSNAT PÅ MIG! De försökte hjälpa mig med alla möjliga mediciner- men inget hjälpte. Då kommer denna underbara barnmorska in tar mig i min hand och Morgan i andra. Louise vi måste förlösa dig idag! VA!! Världen föll samman- det var inte dax nu! Om en månad först. Men snälla frågade jag livrädd är mitt barn sjukt? Nä men det kan vara fara för båda om vi drar ut på det. Ngn timme senare trillar läkaren in,lagom allvarlig. Tittar på mig och samtalar. Louise du kommer inte klara föda ditt barn vaginalt! Vi förbereder ett akut kejsarsnitt! I 8 månader hade jag försökt ställa mig in på vaginal förlossning,Melwin var ju planerat snitt. Det kom som en käftsmäll......och jag bara grät grät grät. Varför vet jag inte för jag visste ju redan vad det innebar. Men antagligen för att vi inte hade förberett oss på det. Sagt och gjort kl 14.00 kom gossen till världen. Och jag kan än idag sitta och gråta som jag gör nu. För jag minns så väl att jag sa Adjö till Morgan som om det vore sista gången,rädd att Melwin skulle sakna mamma,ett litet barn skulle aldrig få någon. Direkt i op salen efter massa dramatik då Malcolm VAR dålig! Väckte de mig. Jag bad om att få träffa mitt barn sent sent på kvällen fick jag titta in igenom slangar och maskiner. Jag ha nog aldrig fått panik men då fick jag.hela min värld rasade samman. Gossen Wallen var pojken utan namn. Bad om att få hålla mitt barn men fick ett blankt nej. Då bara grät jag och bad Morgan ta ut mig där ifrån. Jag visste redan då att hela livet var förändrat. Vi hade fött en kämpe, jag lovade honom redan då att jag inte skulle ge upp! Och vi kämpar för våran lillebror ,våran Malcolm,våran kämpe! Idag fyller underverket 5 år! Älskar dig så!